REVOLUTION

Men revolutionen är inte bara något som varit, utan kan också kasta nytt ljus över vår samtids fantasilöshet i fråga om framtiden. I en tid då revolution – tanken om ett radikalt brott med den rådande ordningen – är frånvarande, riskerar nämligen föreställningen om att det inte existerar några alternativ till det rådande över huvud taget att breda ut sig. Genom att blicka tillbaka på historiska händelser som de franska, amerikanska och ryska revolutionerna kan vi återupptäcka framtiden som någonting öppet, ovisst och hoppfullt.

I detta nummer av Fronesis, frågar vi oss vad idén om revolution går ut på, hur den manifesterat sig i historiska händelser och vad den kan innebära för oss i dag. I fyra tematiska avdelningar diskuteras oktoberrevolutionens ekon utanför Ryssland, revolutionens kopplingar till det moderna samhället, frågan om vilka som ska göra revolution och med vilka medel samt revolutionen som utopi. En viktig lärdom är att vår samtid visserligen tycks vara präglad av revolutionens inaktualitet när den jämförs med händelserna som i dagarna fyller hundra respektive femtio år, men att en sådan slutsats i hög grad beror på vad vi letar efter och vilken bild av revolutionen som vägleder våra observationer.

Bland numrets texter finns ett översatt utdrag ur den politiska teoretikern Hannah Arendts inflytelserika bok On Revolution från 1963. Numret presenterar en pågående internationell debatt om revolutionens möjligheter i dag genom översättningar av litteraturvetaren Michael Hardt och den politiske teoretikern Antonio Negri samt av filosofen Jodi Dean. Vidare publiceras historiska och bortglömda dokument i form av den indonesiske filosofen och aktivisten Tan Malakas tal om kommunism och panislamism, som hölls under den tredje internationalens fjärde kongress år 1922. I numrets avslutande avsnitt återfinns en ny intervju med författaren och den feministiska aktivisten Agneta Pleijel om kvinnorörelsens plats i oktoberrevolutionen och 68-revolten – och hur dessa händelser ekar hos oss än i dag i samband med den globala metoo–rörelsen.

Innehåll i Fronesis nr 60–61 (277 sidor):

Hannah Ohlén Järvinen, Carl Wilén och Johan Örestig: Revolutionen mellan det förflutna och framtiden
Carl Wilén: Den borgerliga revolutionens poesi. Marx och historiestriden om den franska revolutionen
Karin Jonsson: Revolutionens tid och plats. Oktoberrevolutionen och begreppet revolution i svensk socialistisk press
Gustav Möller: Den sociala revolutionen
C. N. Carleson: Också en revolutions-»teoretiker«
Sam Carlshamre: Revolutionen och de underkuvade folken. Oktober som det universellas tillämpning
Claude McKay: Sovjetryssland och negern
Tan Malaka: Kommunism och panislamism
Hannah Ohlén Järvinen och Johan Örestig: Revolution som accelererad modernitet
Johan Örestig: Konsten att tänka revolutionen. En dialektisk läsning av Hannah Arendts »On Revolution«
Hannah Arendt: Revolutionens mening
Anselm Jappe: Är vi fria för frigörelsen?
Mathias Wåg: Lenin på Twitter
Michael Hardt och Antonio Negri: Kentaurens strategi och taktik
Jodi Dean: Revolutionens aktualitet
Carl Wilén: Till kritiken av den abstrakta utopismen
Luc Boltanski: Vänstern efter maj 1968 och längtan efter den totala revolutionen
Étienne Balibar: Marxismen och revolutionens idé. Det messianska momentet hos Marx
Håkan Thörn: 1968: Eros och revolution
Agneta Pleijel: Globala pulsslag. En intervju om revolutionsåren 1917 och 1968 med Agneta Pleijel
Redaktörer: Hannah Ohlén Järvinen, Carl Wilén och Johan Örestig.
Redaktion: Shabane Barot, Sam Carlshamre och Karin Jonsson.