Fronesis 74-75. Erkännande
ERKÄNNANDE
Ambitionen med Fronesis nr 74–75 är att fördjupa förståelsen av erkännande. Genom några centrala texter belyser vi olika aspekter av denna komplexa erfarenhet hela vägen från existentiell strävan till politisk kamp.
Hegels herre–slav-dialektik återkommer ständigt i diskus... Lue lisää
ERKÄNNANDE
Ambitionen med Fronesis nr 74–75 är att fördjupa förståelsen av erkännande. Genom några centrala texter belyser vi olika aspekter av denna komplexa erfarenhet hela vägen från existentiell strävan till politisk kamp.
Hegels herre–slav-dialektik återkommer ständigt i diskus... Lue lisää
ERKÄNNANDE
Ambitionen med Fronesis nr 74–75 är att fördjupa förståelsen av erkännande. Genom några centrala texter belyser vi olika aspekter av denna komplexa erfarenhet hela vägen från existentiell strävan till politisk kamp.
Hegels herre–slav-dialektik återkommer ständigt i diskussionen av erkännandets dynamik. I numret presenteras den rysk-franske filosofen Alexandre Kojève, vars begärsfokuserade tolkning av dialektiken är grundläggande för all nutida diskussion av erkännande. Den text som vi låtit översätta är introduktionen till Hegelföreläsningarna, som hölls i Paris på 1930-talet. Den amerikanska filosofen och queerteoretikern Judith Butler står för ett radikalt ifrågasättande av erkännandet. Hennes tolkning av herre–slav-dialektikens utgång utgör en vattendelare mellan de olika värderingarna av erkännandets roll i historien. I Hegeltraditionens huvudfåra är samhällsmoralen en språngbräda till förverkligandet av mera frihet, medan den för Butler representerar förtryckande normer som underkuvar människor på ett sätt som de själva inte kommer åt.
Den kanadensiska sociologen Michèle Lamont diskuterar i sin text hur erkännandet blivit ojämnare fördelat på senare tid. Det ojämnt fördelade erkännandet tycks bero på ojämnt fördelade resurser – man känner sig inte sedd och värdesatt som lågavlönad och arbetslös i ett samhälle där andra skyltar med sina framgångar, karriärplaner och resor – likaväl som på förskjutningar i statusordningar – man känner inte längre igen sig i ett samhälle där livsval och det man själv håller högt inte värdesätts av andra. Därigenom rör hon sig bortom frågan »omfördelning eller erkännande?«, som präglade 1990-talets återupplivade diskussion om erkännande.
Rörelsen i numret kan förefalla vara riktad bort från politiken och mot existentiella dilemman och begärets natur. Samtidigt handlar allt om politikens förutsättningar – den förpolitiska mylla eller existentiella erfarenhet som politikens visioner och konflikter slår rot i. Numret bärs upp av en idé om att alla politiska mobiliseringar måste knyta an till den under ytan pågående kampen hos människor att fullt ut bli en del av samhället utifrån en förståelse om att detta i sig är ett rörligt mål. Det är en utmaning för alla såväl som en framgångsfaktor.
Innehåll i Fronesis nr 74–75 (240 sidor):
Magnus Hörnqvist och Johan Lindgren: Från existentiell strävan till politisk kamp.
Carl-Göran Heidegren: Fichte och Hegel om ömsesidigt erkännande
Axel Honneth: Från begär till erkännande
Alexandre Kojève: I stället för inledning.
Judith Butler: Egensinnig bindning, kroppslig underkastelse.
Carl-Göran Heidegren: Axel Honneths erkännandeteori
Nancy Fraser: Social rättvisa i identitetspolitikens tidsålder.
Rahel Jaeggi: Erkännande och underkastelse
Magnus Hörnqvist: Ett erkännande i kampen?
Michèle Lamont: Till frågan om erkännandeklyftor
Redaktörer: Magnus Hörnqvist och Johan Lindgren
Ambitionen med Fronesis nr 74–75 är att fördjupa förståelsen av erkännande. Genom några centrala texter belyser vi olika aspekter av denna komplexa erfarenhet hela vägen från existentiell strävan till politisk kamp.
Hegels herre–slav-dialektik återkommer ständigt i diskussionen av erkännandets dynamik. I numret presenteras den rysk-franske filosofen Alexandre Kojève, vars begärsfokuserade tolkning av dialektiken är grundläggande för all nutida diskussion av erkännande. Den text som vi låtit översätta är introduktionen till Hegelföreläsningarna, som hölls i Paris på 1930-talet. Den amerikanska filosofen och queerteoretikern Judith Butler står för ett radikalt ifrågasättande av erkännandet. Hennes tolkning av herre–slav-dialektikens utgång utgör en vattendelare mellan de olika värderingarna av erkännandets roll i historien. I Hegeltraditionens huvudfåra är samhällsmoralen en språngbräda till förverkligandet av mera frihet, medan den för Butler representerar förtryckande normer som underkuvar människor på ett sätt som de själva inte kommer åt.
Den kanadensiska sociologen Michèle Lamont diskuterar i sin text hur erkännandet blivit ojämnare fördelat på senare tid. Det ojämnt fördelade erkännandet tycks bero på ojämnt fördelade resurser – man känner sig inte sedd och värdesatt som lågavlönad och arbetslös i ett samhälle där andra skyltar med sina framgångar, karriärplaner och resor – likaväl som på förskjutningar i statusordningar – man känner inte längre igen sig i ett samhälle där livsval och det man själv håller högt inte värdesätts av andra. Därigenom rör hon sig bortom frågan »omfördelning eller erkännande?«, som präglade 1990-talets återupplivade diskussion om erkännande.
Rörelsen i numret kan förefalla vara riktad bort från politiken och mot existentiella dilemman och begärets natur. Samtidigt handlar allt om politikens förutsättningar – den förpolitiska mylla eller existentiella erfarenhet som politikens visioner och konflikter slår rot i. Numret bärs upp av en idé om att alla politiska mobiliseringar måste knyta an till den under ytan pågående kampen hos människor att fullt ut bli en del av samhället utifrån en förståelse om att detta i sig är ett rörligt mål. Det är en utmaning för alla såväl som en framgångsfaktor.
Innehåll i Fronesis nr 74–75 (240 sidor):
Magnus Hörnqvist och Johan Lindgren: Från existentiell strävan till politisk kamp.
Carl-Göran Heidegren: Fichte och Hegel om ömsesidigt erkännande
Axel Honneth: Från begär till erkännande
Alexandre Kojève: I stället för inledning.
Judith Butler: Egensinnig bindning, kroppslig underkastelse.
Carl-Göran Heidegren: Axel Honneths erkännandeteori
Nancy Fraser: Social rättvisa i identitetspolitikens tidsålder.
Rahel Jaeggi: Erkännande och underkastelse
Magnus Hörnqvist: Ett erkännande i kampen?
Michèle Lamont: Till frågan om erkännandeklyftor
Redaktörer: Magnus Hörnqvist och Johan Lindgren
- Kustantaja / Valmistaja Fronesis
- ISBN 9789198556858
- Tuotekoodi 9789198556858
- Kirjoittajat Michèle Lamont; Rahel Jaeggi; Nancy Fraser; Judith Butler; Alexandre Kojève; Axel Honneth; Carl-Göran Heidegren
- Toimittanut Johan Lindgren; Magnus Hörnqvist
- Kieli Ruotsi
- Thema-luokitus Sarjat, aikakauskirjat, tiivistelmät, hakemistot; Yhteiskunta ja kulttuuri: yleinen
- Ilmestymispäivä 11.07.2022
- Vuosi 2022
- Tuoteryhmä Ruots muu tieto
- Tuotepääryhmä Ruotsinkieliset kirjat
- Tuotelinja Kirjat
- Sivumäärä 240
- Kirjastoluokka JB; GBCS
- Pituus (mm) 210
- Leveys (mm) 147
- Korkeus (mm) 20
- Paino (g) 437
- Tuotemuoto Lehtivihko moniste
Tämä tuote kuuluu tuoteryhmiin
Lue lisää tuotearvosteluista
Tuotearvostelut Suomalainen.comissa
Tutustu tuotearvostelujen käytäntöihin ja ehtoihin ennen kuin jätät arvostelun.
Suomalainen.com -verkkokaupassa on mahdollista jättää tuotearvosteluja siellä myynnissä olevista tuotteista. Tuotearvosteluja voivat jättää sekä tuotetta Suomalaisesta Kirjakaupasta ostaneet asiakkaat että muut sivuston käyttäjät. Arvostelijan nimimerkin jälkeinen teksti kertoo, onko kyseessä vahvistettu ostaja vai muu asiakas/sivuston käyttäjä.
-
Vahvistettu ostaja - Kyseinen arvostelu on jätetty käyttämällä tuotteen ostajalle lähetettyä sähköpostilinkkiä. Kyseessä on siis vahvistettu ostaja eli arvostelun jättänyt henkilö on ostanut todennetusti kyseisen tuotteen.
-
Vahvistettu suosittelija - Kyseinen arvostelu on jätetty suomalainen.com -verkkosivustolla. Arvostelijan sähköpostiosoite on vahvistettu, jotta on voitu varmistua siitä, että arvostelun on jättänyt oikea henkilö. Suomalainen.com ei kuitenkaan ole vahvistanut, että kyseinen henkilö on ostanut tuotteen.
- Ei tekstiä nimimerkin jälkeen - Kyseinen arvostelu on jätetty suomalainen.com -verkkosivustolla, mutta arvostelun jättäjän sähköpostiosoitetta ei ole vahvistettu.
Tuotearvostelussa pakollisia tietoja ovat tuotteen pistemäärä (tähdet), otsikko sekä arvosteluteksti. Jos jätät arvostelun sinulle lähetetyn sähköpostilinkin kautta, arvostelu julkaistaan käyttämällä etunimeäsi sekä sukunimen ensimmäistä kirjainta.
Jos jätät arvostelun sivustollamme, voit käyttää arvostelussa myös nimimerkkiä. Arvostelun jättämisen yhteydessä sinulta kysytään sähköpostiosoitetta, jonka avulla vahvistamme, että arvostelun on lähettänyt oikea henkilö, eikä esimerkiksi robotti. Tuotearvostelujen palveluntarjoajana toimii Yotpo. Katso Yotpon tietosuojaseloste.
Arvostelut julkaistaan tuotteen kohdalla automaattisesti ja ne tulevat esiin viiveellä. Suomalainen.com pidättää kuitenkin oikeuden poistaa kommentit, jotka sisältävät epäasiallista, herjaavaa tai halventavaa kieltä, vihapuhetta tai ovat muuten hyvän tavan vastaisia, tai joissa markkinoidaan muiden toimijoiden sivustoja tai tuotteita.
Jättämällä arvostelun annat Suomalaiselle Kirjakaupalle oikeuden käyttää kyseisiä arvosteluja omassa markkinoinnissaan (sekä painettu että digitaalinen) ilman erillistä korvausta. Arvosteluja käytetään myös analysointiin ja markkinoinnin kehittämiseen.
Tuotearvostelun jättäneiden kesken arvotaan säännöllisin väliajoin tuotepalkintoja. Tutustu arvonnan sääntöihin täällä.
Mikäli haluat poistaa jättämäsi tuotearvostelun verkkokaupastamme, pyyntö tästä tulee ohjata asiakaspalveluumme: asiakaspalvelu@suomalainen.com.
Tuotearvostelut eivät ole tarkoitettu asiakasreklamaatioiden tai tilauskyselyjen tekemiseen. Reklamaatiotapauksissa pyydämme ottamaan yhteyttä asiakaspalveluumme: asiakaspalvelu@suomalainen.com.
Jättämällä arvostelun suomalainen.com -verkkokauppaan hyväksyt yllämainitut käytännöt ja ehdot.
Lue lisää tuotearvosteluista.