"Vad ser jag när jag sluter ögonen? Jag ser en sönderslagen åra eller plankstump på en vågkam och en hand som sträcker sig efter den. Sedan försvinner båda i en vågdal. Sen kom en brottsjö. Sen såg jag bara plankstumpen, ingen hand mer. Den synen har bitit sig fast i huvudet på mig."

Ombord på motorskonaren finns fem man, två svenskar och tre tyskar. Vad de inte vet när resan börjar är att detta ska bli skonarens sista resa. Detsamma gäller för besättningen, som kommer att finna sin allt för tidiga grav i det snötjocka vattnet utanför Själlands kust. I denna dramatiska berättelse testas gränserna för människans vilja att överleva, och att leva med trauma.