Oktoberförlaget ger ut en nyöversatt bok i samverkan med den nya organisationen Röda kvinnokommittén (RKK). Denna kommitté består av kvinnor som har som ambition att leda en ny kvinnorörelse som står
på proletariatets sida till skillnad från alla olika varianter av borgerlig feminism. Denna kommitté står således på majoriteten av alla kvinnors
sida och ser möjligheten att bilda en bred folkrörelse och förändra samhället och frigöra kvinnomassorna från kapitalismen och patriarkalt förtryck. Inom dagens kvinnorörelser finns många olika riktningar och
trender som påstår sig leda till en förbättring för de förtryckta kvinnorna, men dessa är i grund och botten borgerliga och står på de härskandes
och rikas sida i klasskampen och deras syfte går ut på att skilja arbetande kvinnor från arbetande män i kampen. För de som vill lära sig mer om och dessutom delta i kampen för kvinnans emancipation är det nöd-vändigt att reda ut alla dessa begrepp och inriktningar för att erhålla de rätta redskapen för att kunna analysera samhället. För detta ändamål
har RKK översatt den indiska kvinnorättskämpen och kommunisten Anuradha Ghandys bok Filosofiska trender i den feministiska rörelsen först utkommen 2006.

Feminism beskrivs ofta som ett samlingsbegrepp för teoretiska och praktiska medel vars syfte är att leda till kvinnans emancipation från patriarkala förtryck och till jämlikhet med mannen, men begreppet har emellertid historiskt sett haft skiftande innebörd. Idag är begreppet etablerat och brukas ofta synonymt med kvinnokamp, men detta är ett relativt nytt fenomen. Termen feminism förknippades under 1800-talet
och tidigt 1900-tal med den kamp som främst syftade till att garantera kvinnlig rösträtt och den hade en viktig betydelse för alla kvinnor, som tidigare hade varit omyndiga. De kvinnor som först såg behovet av och
dessutom hade möjlighet att kämpa för detta ändamål tillhörde främst borgarklassen och drevs ideologiskt av klassiska liberala idéer och detta präglade kvinnorörelsen, som vi med modern terminologi kallar
den feministiska rörelsen. Utan stöd från kvinnor av andra klasser hade rörelsen dock inte haft
en chans att segra i denna strid som i Sverige vanns under första delen av förra seklet. Vid denna tid var det i stället arbetarrörelsen som var ledande i kampen för arbetarkvinnornas rättigheter och den feministiska
rörelsen, som ännu färgades av sin borgerliga grund hade då blivit eklektisk och spretig och feminismen som begrepp anammades ej av arbetarrörelsen då den förknippades med den ideologiska riktning som vi idag skulle benämna som borgerlig feminism. Det var den klassiska liberalismens filosofi om frihet, jämlikhet och broderskap som lade grunden för
det politiska uppvaknandet hos de som i början ledde kampen.

Som begreppet används idag, när feminismen är synonym med kvinnorörelser och deras kamp, kan vi särskilja proletär och borgerlig feminism där borgerlig och småborgerlig feminism i praktiken utgår
ifrån den motsättning som finns mellan kvinnor och män som en huvudmotsättning. Proletär feminism utgår ifrån huvudmotsättningen mellan proletariat och borgerskap och anser att arbetande män och kvinnor ska kämpa tillsammans för sina rättigheter. Patriarkatet avspeglar, sin långa historia till trots, liksom andra nedärvda traditioner och institutioner det moderna samhällets klasstruktur och utgör en av de grundvalar på vilken den moderna kapitalismen vilar. Däremellan finns ett brett spektrum av feministiska rörelser som utgör olika varianter på mer eller mindre öppen borgerlig ideologisk riktning. Dessa varianter utgör de
olika småborgerliga feministiska rörelserna och denna bok du nu håller i dina händer analyserar dessa olika filosofiska trender som speglar dessa rörelsers praktik