• Tuotekuvaus

  Föreliggande rapport beskriver ett trestadsprojekt kring öppenvård
  för unga med missbruk i Stockholm, Göteborg och Malmö. Projektet
  har sin upprinnelse i att flera nya specialiserade öppenvårdsmottagningar
  för unga med missbruk startats under början av
  2000 talet. Det övergripande syftet med projektet har varit att öka
  kunskapen kring mottagningarna och deras besökare samt låta representanter
  från de olika öppenvårdsmottagningarna arbeta med
  gemensamt intressanta utvecklingsfrågor. Totalt har sju mottagningar
  deltagit i projektet. Från Stockholm har Maria Ungdomsenhet
  och PUMAN deltagit, från Göteborg Mini Maria Hisingen,
  Mini Maria Nordost, Mini Maria Väster och Mini Maria Centrum
  och från Malmö, Maria Malmö. Representanter från respektive
  mottagning har utgjort den projektgrupp som genomfört arbetet i
  trestadsprojektet.
  Projektet har framförallt bestått av tre delar: En inledande jämförande
  studie, ett långsiktigt gemensamt arbete med erfarenhetsutbyte
  och kunskapsutveckling samt ett arbete med att ta fram och
  implementera ett nytt gemensamt dokumentationssystem anpassat
  till mottagningarnas verksamhet.
  Den jämförande studien syftade till att beskriva och jämföra de
  deltagande mottagningarna vad gäller både organisering, metoder,
  insatser och målgrupp. Det som framförallt förenade mottagningarna
  vid inledningen av trestadsprojektet var att samtliga vände sig
  till ungdomar/unga vuxna som missbrukar alkohol/narkotika eller
  som riskerar att hamna i ett missbruk. Samtliga mottagningar er-
  bjöd också råd, stöd och behandlingsinsatser i form av öppenvård.
  Gemensamt för mottagningarna har också varit ett omfattande familje-
  och nätverksinriktat arbete, ett uppsökande arbete i syfte att
  nå ungdomen i ett tidigt skede samt en målsättning om att tillhandahålla
  ett brett utbud av både medicinska och sociala insatser. Inledningsvis
  fanns dock stora skillnader mellan mottagningarna vad
  gäller t ex organisering och huvudmannaskap, personalsammansättning,
  arbetsmetoder, dokumentationsarbete samt utbud av insatser.
  Under projektets gång har mottagningarna framförallt utvecklats
  i liknande riktning.
  Den jämförande studien innebar också en första gemensam kartläggning
  av mottagningarnas besökare. Sammanfattningsvis kan
  konstateras att det är en mycket bred grupp besökare som vänder
  sig till de sju mottagningarna, både vad gäller ålder, bakgrund,
  problem och behov. Mottagningarna möter allt från 13-14 åringar
  som kommer med sina föräldrar efter sin första berusning, till ungdomar
  och unga vuxna med ett etablerat narkotikamissbruk, omfattande
  kriminalitet och/eller stora psykiska problem. Även om
  vissa variationer förekommer mellan mottagningarnas besökare så
  finns samma breda grupp representerad på samtliga mottagningar.
  De ungdomar som kommer till mottagningarna har generellt en betydligt
  större problematik i jämförelse med samma åldersgrupp i
  normalbefolkningen medan de framförallt har stora likheter med
  ungdomar placerade på SiS- institutioner.
  Under hela projekttiden har det skett ett erfarenhetsutbyte mellan
  de deltagande mottagningarna. Tanken med detta utbyte har framförallt
  varit att ge deltagarna en möjlighet att dela idéer och erfarenheter
  kring arbetssätt och metoder samt beskriva och diskutera
  problem och framgångar inom verksamheterna. Ett mål med arbetet
  har varit en kunskapsutveckling vilken kan leda till ett utvecklingsarbete
  på de olika mottagningarna. Inom ramen för erfarenhetsutbytet
  har det även genomförts föreläsningar och presentationer
  kring möjliga modeller för att arbeta med utvärdering och metod-
  och verksamhetsutveckling. Det har också genomförts ett pilotprojekt
  med skattingsskalorna ORS (Outcome Rating Scale) och
  SRS (Session Rating Scale). Tanken med projektet var att testa om
  dessa skalor kunde vara ett bra instrument för behandlaren att få
  kontinuerlig feedback från klienten kring behandlingsrelationen
  och relevansen av behandlingsinnehållet. Erfarenheterna av projektet
  var framförallt positiva och idag använder flera av mottagningarna
  ORS/SRS i det dagliga arbetet.
  Erfarenhetsutbytet upplevdes generellt som mycket positivt och givande
  av projektdeltagarna. Framförallt upplevdes det som givande
  att få träffa behandlare från andra mottagningar som arbetar utifrån
  en liknande situation. Detta menar man har inneburit nya
  idéer kring och nya perspektiv på sitt arbete samt att man fått hjälp
  med en kritisk blick på den egna mottagningen. Deltagarna beskriver
  också hur man genom erfarenhetsutbytet erhållit en ökad kunskap
  kring modeller för metod- och verksamhetsutveckling.
  Den tredje delen i trestadsprojektet har utgjorts av arbetet med att
  utveckla och implementera dokumentationssystemet UngDOK.
  Dokumentationsarbete beskrevs tidigt som ett problemområde på
  mottagningarna och personalen uppfattar frågan kring systematisk
  dokumentation som ett svårt dilemma. Å ena sidan ses en utförlig
  och systematisk dokumentation som en viktig förutsättning för att
  säkerställa verksamhetens kvalitet och utveckling. Å andra sidan
  anses ett omfattande och strukturerat dokumentationsarbete kunna
  ta för stort utrymme i verksamheten, riskera att ”skrämma bort”
  vissa besökare eller påverka behandlingsarbetet negativt.
  Vid inledningen av trestadsprojektet fanns stora skillnader i hur
  man arbetade med dokumentation på mottagningarna, där vissa
  arbetade med etablerade system och där andra helt saknade ett systematiskt
  dokumentationsarbete. På samtliga mottagningar fanns
  ett missnöje med den dokumentation som genomfördes. En
  genomgång av redan befintliga dokumentationssystem visade att
  inget av dessa system var optimalt för mottagningarna. Det beslutades
  därför att ett nytt gemensamt dokumentationssystem skulle
  skapas, vilket skulle svara mot mottagningarnas förutsättningar
  och behov. Projektgruppen har till stor del själva drivit arbetet med
  att utveckla ett nytt system. Synpunkter på formulär och frågeområden
  har dock kontinuerligt inhämtats från klienter, personal och
  chefer på de olika mottagningarna. Projektgruppen har också tagit
  hjälp av forskare och experter inom dokumentationsområdet. Arbetet
  ledde fram till det nya dokumentationssystemet UngDOK,
  vilket idag används på samtliga mottagningar.
  UngDOK kan enkelt beskrivas som ett dokumentationssystem för
  öppenvårdsmottagningar som möter unga med missbruk. Intervjuformulären
  är relativt kortfattade och frågorna är anpassade för en
  ung målgrupp. Målsättningen är att formulären skall skapa ett underlag
  för en bred belysning av besökarnas livssituation, resurser,
  problem och behov samt ge en bild av de insatser som besökaren
  erhållit under behandlingskontakten. Systemet kan användas som
  ett stöd i behandlingsarbetet, som underlag för uppföljning, enklare
  utvärdering och verksamhetsutveckling samt för regionala och
  nationella kartläggningar och jämförelser.
  Vid starten av trestadsprojektet var den generella kunskapen kring
  specialiserade öppenvårdsmottagningar och deras besökare, insatser
  och resultat mycket knapp och möjligheten till en kunskapsutveckling
  begränsad. Projektdeltagarna upplevde också flera problem
  och brister i mottagningarnas arbete. Dels saknades ett systematiskt
  och gemensamt dokumentationsarbete, dels saknade man
  på mottagningarna till stor del kunskap kring metoder för utvecklings-
  och utvärderingsarbete. Det saknades också forum för erfarenhetsutbyte
  och professionell dialog kring det praktiska arbetet.
  Flera av de problemområden som uppmärksammats vid inledningen
  av trestadsprojektet har behandlats under projektets gång och
  en hel del har hänt sedan trestadsprojektet inleddes för drygt sex år
  sedan. Även om ett stort arbete kvarstår talar mycket för en tydlig
  rörelse mot en mer kunskapsbaserad öppenvård för unga med
  missbruk, där trestadsprojektet har haft en viss betydelse. Genom
  utvecklingen av UngDOK har mottagningarna nu ett systematiskt
  dokumentationsarbete och en gemensam forskningsdatabas. Detta
  innebär en tillgång till data som kan användas för flera olika syften,
  på flera olika nivåer. Genom erfarenhetsutbytet har deltagarna
  byggt upp ett professionellt nätverk och ett forum för dialog. Erfarenhetsutbytet
  har också inneburit en ökad kunskap hos deltagarna
  kring metoder för utvecklingsarbete. Trestadsprojektet har således
  inneburit en möjlighet både till en större generell kunskap kring
  öppenvård för unga med missbruk och till en mer kunskapsbaserad
  praktik.

• Tuotetiedot

  • Kustantaja / Valmistaja Malmö högskola
  • ISBN 9789171044167
  • Tuotekoodi 9789171044167
  • Kirjoittajat Torkel Richert
  • Kieli Ruotsi
  • Thema-luokitus Ikäryhmät: nuoret; Riippuvuuden hoito
  • Ilmestymispäivä 05.03.2018
  • Vuosi 2018
  • Tuoteryhmä Ruots muu tieto
  • Tuotepääryhmä Ruotsinkieliset kirjat
  • Tuotelinja Kirjat
  • Sivumäärä 140
  • Kirjastoluokka JBSP2; MKZR
  • Pituus (mm) 240
  • Leveys (mm) 160
  • Korkeus (mm) 8
  • Paino (g) 288
  • Tuotemuoto Pehmeäkantinen
  • Tuotemuodon lisätiedot Haka- tai satulasidottu
  • ALV 13,5%

Tämä tuote kuuluu tuoteryhmiin