Gutland : varjagernas hem

Tore Gannholm

Gutland : varjagernas hem

Gutland : varjagernas hem

Tore Gannholm
Kovakantinen
32,95 €
Saatavuus: Lähetetään 10-25 arkipäivässä, tilaustuote
Toimituskulut alk 0 €

Myymäläsaatavuus

Tuotetiedot

  • Näytä kaikki
    • Kustantaja B4PRESS
    • ISBN 9789187481710
    • Tuotekoodi 9789187481710
    • Kirjoittajat Tore Gannholm
    • Kieli ruotsi
    • Thema-luokitus Historia
    • Ilmestymispäivä 24.03.2017
    • Vuosi 2017
    • Painos 0
    • Sivumäärä 207
    • Asiasanat Historia; Gotland; Tore Gannholm; 978-91-87481-71-0; Varjager
    • Alkuperäinen nimi Gutland Varjagernas hem
    • Pituus 210
    • Leveys 150
    • Korkeus 17
    • Paino 494
    • Sisältö Förord 5 Det fanns inga Vikingar i Östersjöregionen 6 Östersjöregionen 7 Stenrösen 7 Skeppssättningar 12 Nära kontakter med kelterna 16 Gutniska tidiga fartyg 19 Markomannisk påverkan 22 Tidiga gutniska handelsplatser 27 THULE och ön i Mare Suebicum 29 Guldringen från Havor 34 Romersk riddare besökte Gutland? 37 Invandringen av heruliska kungafamiljen till Mälardalsområdet 41 Vendeltiden 44 De ryska floderna 45 Gutland och dess relationer till Svartahavsområdet 47 Gutniska bildstenar 51 Rus’-Khaganatet 57 Khazarriket 58 Miklagar∂r, det gutniska Konstantinopel 60 Silverströmmen över Östersjön 63 Det offciella kristnandet av Rhos, Varjagerna 69 Handelsavtal med Miklagar∂ar 70 Kievriket 73 Gutagård 75 Primär krönika 76 Första kyrkorna på Gutland 77 Kyrkobyggnadsperioden 80 Guta Saga och Guta Lagh 83 Är gutniska krucifix de tidigaste träkrucifixen i naturlig storlek? 87 Ärkebiskop Unni och den danska kyrkan 93 Visbys tillkomst 95 Romanska stenkyrkor 103 Tidiga Skandinaviska kyrkor 104 Professor Johnny Roosval skriver: 109 Romanska stenmästare 110 Gutniska Romanska kyrkor 113 Ikoniska kyrkor 117 Hejnum gamla kyrka från 1029, långhus och kor 118 Fardhem gamla kyrka från 1029 121 Väte Romanska kyrka från 1050 123 Romanska kyrkan i Sanda från 1058 128 Vänge Romanska kyrka från 1058 129 Reliefer i Grötlingbo kyrka från 1090 133 Tornportalen i Dalhem 136 Diedrich av Bern 137 Dansk expansion 140 Gillesorganisationerna på Gutland 144 De tyska köpmännens intåg i Östersjön 146 Religionsskifte år 1164 . 156 Gutlands kyrka och Linköping stift 159 Novgorod handeln, tyskarnas S:t Peters handelsgård 166 Omkring 1200-1250 var Visby ohotad ledare för övergångsstilen 167 Var det sinnesstämning eller ekonomi? 169 Kontragotiken, den gutniska nationella arkitektoniska guldåldern 171 Kulturell bakgrund Gutlands medeltida väggmålningar 173 Kristendomens utvidgning, korstågen 177 Gutland och de framtida Hansestäderna 179 Noter 182 Den gutniska historien i årtal 201
    • Tuotemuoto Kovakantinen kirja

Myymäläsaatavuus

Tuotetiedot

  • Näytä kaikki
    • Kustantaja B4PRESS
    • ISBN 9789187481710
    • Tuotekoodi 9789187481710
    • Kirjoittajat Tore Gannholm
    • Kieli ruotsi
    • Thema-luokitus Historia
    • Ilmestymispäivä 24.03.2017
    • Vuosi 2017
    • Painos 0
    • Sivumäärä 207
    • Asiasanat Historia; Gotland; Tore Gannholm; 978-91-87481-71-0; Varjager
    • Alkuperäinen nimi Gutland Varjagernas hem
    • Pituus 210
    • Leveys 150
    • Korkeus 17
    • Paino 494
    • Sisältö Förord 5 Det fanns inga Vikingar i Östersjöregionen 6 Östersjöregionen 7 Stenrösen 7 Skeppssättningar 12 Nära kontakter med kelterna 16 Gutniska tidiga fartyg 19 Markomannisk påverkan 22 Tidiga gutniska handelsplatser 27 THULE och ön i Mare Suebicum 29 Guldringen från Havor 34 Romersk riddare besökte Gutland? 37 Invandringen av heruliska kungafamiljen till Mälardalsområdet 41 Vendeltiden 44 De ryska floderna 45 Gutland och dess relationer till Svartahavsområdet 47 Gutniska bildstenar 51 Rus’-Khaganatet 57 Khazarriket 58 Miklagar∂r, det gutniska Konstantinopel 60 Silverströmmen över Östersjön 63 Det offciella kristnandet av Rhos, Varjagerna 69 Handelsavtal med Miklagar∂ar 70 Kievriket 73 Gutagård 75 Primär krönika 76 Första kyrkorna på Gutland 77 Kyrkobyggnadsperioden 80 Guta Saga och Guta Lagh 83 Är gutniska krucifix de tidigaste träkrucifixen i naturlig storlek? 87 Ärkebiskop Unni och den danska kyrkan 93 Visbys tillkomst 95 Romanska stenkyrkor 103 Tidiga Skandinaviska kyrkor 104 Professor Johnny Roosval skriver: 109 Romanska stenmästare 110 Gutniska Romanska kyrkor 113 Ikoniska kyrkor 117 Hejnum gamla kyrka från 1029, långhus och kor 118 Fardhem gamla kyrka från 1029 121 Väte Romanska kyrka från 1050 123 Romanska kyrkan i Sanda från 1058 128 Vänge Romanska kyrka från 1058 129 Reliefer i Grötlingbo kyrka från 1090 133 Tornportalen i Dalhem 136 Diedrich av Bern 137 Dansk expansion 140 Gillesorganisationerna på Gutland 144 De tyska köpmännens intåg i Östersjön 146 Religionsskifte år 1164 . 156 Gutlands kyrka och Linköping stift 159 Novgorod handeln, tyskarnas S:t Peters handelsgård 166 Omkring 1200-1250 var Visby ohotad ledare för övergångsstilen 167 Var det sinnesstämning eller ekonomi? 169 Kontragotiken, den gutniska nationella arkitektoniska guldåldern 171 Kulturell bakgrund Gutlands medeltida väggmålningar 173 Kristendomens utvidgning, korstågen 177 Gutland och de framtida Hansestäderna 179 Noter 182 Den gutniska historien i årtal 201
    • Tuotemuoto Kovakantinen kirja

Tuoteryhmät

Tuotekuvaus

Vi vet att Varjagerna var köpmän från ön i Östersjöregionen, som kom roende på de ryska floderna och av arabiska författarna på 800-talet kallades al-Rus’. Därifrån kommer senare namnet Ryssland. Den bysantinska patriarken Photius, i ett cirkulärbrev 867, kallar de gutniska köpmännen Rhos och informerar de orientaliska patriarkerna och biskoparna att efter att bulgarerna vänt sig till Kristus år 864, följde Rhos så ivrigt att han fann det nödvändigt att sända en biskop till deras land. I Östersjön och på de ryska floderna fanns inga vikingar, endast varjager. De gutniska handelsbönderna, Varjagerna, räknade sin födelseställning och sociala klass socialt högre än borgare och bönder i andra länder. Skillnaden kan naturligtvis förklaras av att de var medvetna om att de hade en högre form av frihet, nämligen att vara fria från överhet och skattskyldighet. Det gutniska samhället före 1600-talet ansågs vara en ”ethnie”, en grupp med ett upplevt gemensamt ursprung, språk och historia. Från dagböcker skrivna av Karoliner, som var krigsfångar i Sibirien, kan man läsa att Guvernören i Tobolsk, Sibiriens huvudstad, greve Matjev Gagarin (1711-1719) ansågs vara av Varjagiskt ursprung och finare än tsar Peter som bara var en Romanov.