Under 2000-talet har frågan om formativ bedömning förts fram som ett av de mer kraftfulla pedagogiska/didaktiska redskapen för att främja elevers lärande. Fler och fler forskare, skolpolitiker, utbildningsledare och lärare framställer formativ bedömning som nästintill en mirakelkur. Det går nästan att säga att formativ bedömning idag uteslutande ses som en central del för och av elevers lärande. Men det som vanligen glöms bort eller i alla fall inte framhävs lika ofta och tydligt är att formativ bedömning också utgör en viktig förutsättning för lärares utveckling av undervisningen.

I boken Formativ bedömning – utmaningar för undervisningen tar författarna på sig uppgiften att problematisera och utmana den dominerande relativt snäva uppfattningen om formativ bedömning. En del av kapitlen förhåller sig till formativ bedömning som ett gemensamt didaktiskt fenomen för all undervisning. Andra kapitel bygger på ämnesdidaktiska exempel. Boken syftar till att både kvalificera diskussionen om formativ bedömning och att diskutera vikten av en kvalificerad undervisning, därav titeln Formativ bedömning – utmaningar för undervisningen. Formativ bedömning vänder sig till lärare, lärarstudenter, lärarutbildare, utbildningsforskare, skolpolitiker och andra som vill öka sin förståelse för formativ bedömning. Sagt om boken "Boken fyller ett behov i fältet genom att den så tydligt sätter formativ bedömning i en kontext. Den problematiserar och utmanar en dominerande praktik och gör det på ett vetenskapligt grundat sätt. Alla inom fältet kan ha nytta av den, från politiker till skolledare, lärare och lärarstudenter."
Marie Leijon, BTJ-häftet nr 23, 2019.