Tak för fattigdom : så skyddar vi demokratin
Det är rättvist att den som arbetar mer får högre inkomster. Argumentet är att det behövs positiva drivkrafter för flit och förkovran. Men barn är inte lata. Barn behöver inte ekonomiska incitament som följer av stora skillnader i föräldrarnas inkomster. Fattiga barn upplever en känsla av skam nä... Lue lisää
Det är rättvist att den som arbetar mer får högre inkomster. Argumentet är att det behövs positiva drivkrafter för flit och förkovran. Men barn är inte lata. Barn behöver inte ekonomiska incitament som följer av stora skillnader i föräldrarnas inkomster. Fattiga barn upplever en känsla av skam nä... Lue lisää
Det är rättvist att den som arbetar mer får högre inkomster. Argumentet är att det behövs positiva drivkrafter för flit och förkovran. Men barn är inte lata. Barn behöver inte ekonomiska incitament som följer av stora skillnader i föräldrarnas inkomster. Fattiga barn upplever en känsla av skam när de ser hur mycket mer andra barn har.
Allt fler blir fattiga i Sverige. År 1990 var drygt en av 20 fattig. År 2025 kan den andelen ha ökat så att var femte är fattig. Med fattig avses den som har inkomster som motsvarar 60 procent av medianinkomsten för hushållen. En av 25 hade år 1990 höga inkomster och år 2025 kan det vara en av tio.
Det första skälet mot (till att motverka) fattigdom är att barn och ungdomar ska kunna utvecklas och inte begränsas av sina föräldrars resurser.
Det andra skälet är ekonomisk rationalitet. Det är ett svagt samhälle om många barn och ungdomar växer upp i relativ fattigdom, dvs. har påtagligt och synbart lägre inkomster än andra. Fattiga föräldrar innebär också negativa drivkrafter för dessa hushåll. Utöver känsla av skam blir barnen, sannolikt, sjuka av fattigdom och de får sämre resultat i skolan. Ett rationellt samhälle ser till att utnyttja alla människors resurser och ger förutsättningar för alla att bli produktiva vuxna och utgår inte främst från de individer som är högpresterare eller har haft tur i livet.
Det tredje skälet är egenintresset hos dem som finns i mitten av fördelningen av inkomster. Om bottenplattan på arbetsmarknaden sänks, med fler arbetande fattiga, sjunker efter en tid också lönenivån för dem som finns högre upp i fördelningen av lönerna. Det visar utvecklingen i Storbritannien och USA.
Det fjärde skälet är finansieringen av välfärden. Välfärden är baserad på att individer under sin förvärvsaktiva tid, genom skatter och avgifter, avsätter resurser för sin egen utbildning men också för sjukvård, omsorg samt pensioner. Tillsammans bildar deras avsättningar en välfärdsförmögenhet. Ett fördelningssystem förutsätter att unga vuxna, efter ett tag (lite diffust) i arbetslivet, har ungefär samma årsinkomster som de som går i pension. Välfärdssystemen möter en stor påfrestning med en ökad andel vuxna som kan ge ett litet bidrag till finansieringen av en gemensam välfärd. För finansiering av t.ex. de statliga pensionerna är fler med låga arbetsinkomster ett växande problem.
Det femte skälet är demokratin. Om det blir fler individer i Sverige med liten förmåga att bidra till finansiering av en jämlik välfärd, måste de som har medelinkomster betala än mer till dem med låga inkomster. Det ger underlag för allianser mellan dem med medelinkomster och dem med höga inkomster mot dem som har låga inkomster. I praktiken kommer en tredjedel av väljarna att få begränsat inflytande. Det är inte uthålligt att fattiga blir en stor grupp i samhället med ett lågt valdeltagande.
Allt fler blir fattiga i Sverige. År 1990 var drygt en av 20 fattig. År 2025 kan den andelen ha ökat så att var femte är fattig. Med fattig avses den som har inkomster som motsvarar 60 procent av medianinkomsten för hushållen. En av 25 hade år 1990 höga inkomster och år 2025 kan det vara en av tio.
Det första skälet mot (till att motverka) fattigdom är att barn och ungdomar ska kunna utvecklas och inte begränsas av sina föräldrars resurser.
Det andra skälet är ekonomisk rationalitet. Det är ett svagt samhälle om många barn och ungdomar växer upp i relativ fattigdom, dvs. har påtagligt och synbart lägre inkomster än andra. Fattiga föräldrar innebär också negativa drivkrafter för dessa hushåll. Utöver känsla av skam blir barnen, sannolikt, sjuka av fattigdom och de får sämre resultat i skolan. Ett rationellt samhälle ser till att utnyttja alla människors resurser och ger förutsättningar för alla att bli produktiva vuxna och utgår inte främst från de individer som är högpresterare eller har haft tur i livet.
Det tredje skälet är egenintresset hos dem som finns i mitten av fördelningen av inkomster. Om bottenplattan på arbetsmarknaden sänks, med fler arbetande fattiga, sjunker efter en tid också lönenivån för dem som finns högre upp i fördelningen av lönerna. Det visar utvecklingen i Storbritannien och USA.
Det fjärde skälet är finansieringen av välfärden. Välfärden är baserad på att individer under sin förvärvsaktiva tid, genom skatter och avgifter, avsätter resurser för sin egen utbildning men också för sjukvård, omsorg samt pensioner. Tillsammans bildar deras avsättningar en välfärdsförmögenhet. Ett fördelningssystem förutsätter att unga vuxna, efter ett tag (lite diffust) i arbetslivet, har ungefär samma årsinkomster som de som går i pension. Välfärdssystemen möter en stor påfrestning med en ökad andel vuxna som kan ge ett litet bidrag till finansieringen av en gemensam välfärd. För finansiering av t.ex. de statliga pensionerna är fler med låga arbetsinkomster ett växande problem.
Det femte skälet är demokratin. Om det blir fler individer i Sverige med liten förmåga att bidra till finansiering av en jämlik välfärd, måste de som har medelinkomster betala än mer till dem med låga inkomster. Det ger underlag för allianser mellan dem med medelinkomster och dem med höga inkomster mot dem som har låga inkomster. I praktiken kommer en tredjedel av väljarna att få begränsat inflytande. Det är inte uthålligt att fattiga blir en stor grupp i samhället med ett lågt valdeltagande.
- Kustantaja / Valmistaja Hjalmarson & Högberg Bokförlag
- ISBN 9789198181081
- Tuotekoodi 9789198181081
- Kirjoittajat Dan Andersson
- Kieli Ruotsi
- Thema-luokitus Köyhyys ja huono-osaisuus; Poliittiset rakenteet: demokratia
- Ilmestymispäivä 16.11.2015
- Vuosi 2015
- Painos 1
- Tuoteryhmä Ruots muu tieto
- Tuotepääryhmä Ruotsinkieliset kirjat
- Tuotelinja Kirjat
- Sivumäärä 275
- Kirjastoluokka JPHV; JBFC
- Pituus (mm) 219
- Leveys (mm) 148
- Korkeus (mm) 19
- Paino (g) 460
- Tuotemuoto Pehmeäkantinen
- Tuotemuodon lisätiedot Liepeelliset pehmeät kannet
Tämä tuote kuuluu tuoteryhmiin
Lue lisää tuotearvosteluista
Tuotearvostelut Suomalainen.comissa
Tutustu tuotearvostelujen käytäntöihin ja ehtoihin ennen kuin jätät arvostelun.
Suomalainen.com -verkkokaupassa on mahdollista jättää tuotearvosteluja siellä myynnissä olevista tuotteista. Tuotearvosteluja voivat jättää sekä tuotetta Suomalaisesta Kirjakaupasta ostaneet asiakkaat että muut sivuston käyttäjät. Arvostelijan nimimerkin jälkeinen teksti kertoo, onko kyseessä vahvistettu ostaja vai muu asiakas/sivuston käyttäjä.
-
Vahvistettu ostaja - Kyseinen arvostelu on jätetty käyttämällä tuotteen ostajalle lähetettyä sähköpostilinkkiä. Kyseessä on siis vahvistettu ostaja eli arvostelun jättänyt henkilö on ostanut todennetusti kyseisen tuotteen.
-
Vahvistettu suosittelija - Kyseinen arvostelu on jätetty suomalainen.com -verkkosivustolla. Arvostelijan sähköpostiosoite on vahvistettu, jotta on voitu varmistua siitä, että arvostelun on jättänyt oikea henkilö. Suomalainen.com ei kuitenkaan ole vahvistanut, että kyseinen henkilö on ostanut tuotteen.
- Ei tekstiä nimimerkin jälkeen - Kyseinen arvostelu on jätetty suomalainen.com -verkkosivustolla, mutta arvostelun jättäjän sähköpostiosoitetta ei ole vahvistettu.
Tuotearvostelussa pakollisia tietoja ovat tuotteen pistemäärä (tähdet), otsikko sekä arvosteluteksti. Jos jätät arvostelun sinulle lähetetyn sähköpostilinkin kautta, arvostelu julkaistaan käyttämällä etunimeäsi sekä sukunimen ensimmäistä kirjainta.
Jos jätät arvostelun sivustollamme, voit käyttää arvostelussa myös nimimerkkiä. Arvostelun jättämisen yhteydessä sinulta kysytään sähköpostiosoitetta, jonka avulla vahvistamme, että arvostelun on lähettänyt oikea henkilö, eikä esimerkiksi robotti. Tuotearvostelujen palveluntarjoajana toimii Yotpo. Katso Yotpon tietosuojaseloste.
Arvostelut julkaistaan tuotteen kohdalla automaattisesti ja ne tulevat esiin viiveellä. Suomalainen.com pidättää kuitenkin oikeuden poistaa kommentit, jotka sisältävät epäasiallista, herjaavaa tai halventavaa kieltä, vihapuhetta tai ovat muuten hyvän tavan vastaisia, tai joissa markkinoidaan muiden toimijoiden sivustoja tai tuotteita.
Jättämällä arvostelun annat Suomalaiselle Kirjakaupalle oikeuden käyttää kyseisiä arvosteluja omassa markkinoinnissaan (sekä painettu että digitaalinen) ilman erillistä korvausta. Arvosteluja käytetään myös analysointiin ja markkinoinnin kehittämiseen.
Tuotearvostelun jättäneiden kesken arvotaan säännöllisin väliajoin tuotepalkintoja. Tutustu arvonnan sääntöihin täällä.
Mikäli haluat poistaa jättämäsi tuotearvostelun verkkokaupastamme, pyyntö tästä tulee ohjata asiakaspalveluumme: asiakaspalvelu@suomalainen.com.
Tuotearvostelut eivät ole tarkoitettu asiakasreklamaatioiden tai tilauskyselyjen tekemiseen. Reklamaatiotapauksissa pyydämme ottamaan yhteyttä asiakaspalveluumme: asiakaspalvelu@suomalainen.com.
Jättämällä arvostelun suomalainen.com -verkkokauppaan hyväksyt yllämainitut käytännöt ja ehdot.
Lue lisää tuotearvosteluista.