{"product_id":"sanna-och-tossingarna","title":"Sanna och tossingarna","description":"Alla skrattar. Till och med Staffan fnissar.\u003cbr\u003e\u003cbr\u003eHon springer därifrån, ut från skolan och rakt in i skogen. Hon springer tills hon inte orkar längre. Då sätter hon sig ner och lutar ryggen mot ett träd.\u003cbr\u003e\u003cbr\u003e\u003cbr\u003e- Dit går jag aldrig mer, säger hon högt för sig själv.\u003cbr\u003e\u003cbr\u003e- Varför inte det? En ljus och hemtrevlig röst svarar någonstans i trädet.\u003cbr\u003e\u003cbr\u003e\u003cbr\u003eSvisch, svosch, så tumlar något ner från\u003cbr\u003estammen och landar framför Sanna.\u003cbr\u003e\u003cbr\u003e- Hej, Ruttis heter jag! säger en liten glad och rund figur med flätor som står åt alla håll kring huvudet. Och så börjar äventyret...\u003cbr\u003e\u003cbr\u003e Utdrag ur boken:\u003cbr\u003e\u003cbr\u003e\u003cbr\u003eTossingar överallt\u003cbr\u003e\u003cbr\u003eDe kryper genom ett runt hål i väggen och kommer in\u003cbr\u003ei ett rum till. Här är det tossingar på golvet, tossingar\u003cbr\u003epå sängar och tossingar i hängmattor i taket. När\u003cbr\u003eSanna kommer in i rummet hoppar och klättrar alla\u003cbr\u003etossingarna ner på golvet och landar runt Sanna i en\u003cbr\u003eenda röra.\u003cbr\u003e\u003cbr\u003e- Hej! säger Sanna tyst. Plötsligt känner hon sig\u003cbr\u003eblyg.\u003cbr\u003e\u003cbr\u003e- Hej, hej, hej! ropar alla tossingarna som nu trängs runt Sanna.\u003cbr\u003e\u003cbr\u003e - Är alla dom här dina kusiner? frågar Sanna och vänder sig mot\u003cbr\u003eRuttis.\u003cbr\u003e\u003cbr\u003e- Klart som korvspat!\u003cbr\u003e\u003cbr\u003e- Vad roligt att ha så många kusiner, säger Sanna och känner sig lite\u003cbr\u003eavundsjuk. Hon har bara en och han är redan vuxen.\u003cbr\u003e\u003cbr\u003e- Du kan vara vår människokusin om du vill, föreslår Ruttis.\u003cbr\u003e\u003cbr\u003eRuttis är den bästa kompis man kan ha, tänker Sanna.\u003cbr\u003e\u003cbr\u003e- Då blir Gammelmormor din Gammelmormor också, säger Ruttis.\u003cbr\u003eSanna nickar. Det här är för bra för att vara sant, tänker hon. \u003cbr\u003e\u003cbr\u003e\u003cbr\u003eSå fort Ruttis tystnat klämmer sig en tossing fram och tar tag i Sannas hår.\u003cbr\u003e\u003cbr\u003e- Hej, vad lent och fint hår du har, säger tossingen.\u003cbr\u003e - Krullitott heter jag.\u003cbr\u003e\u003cbr\u003eKrullitotts hår är gräsgrönt och så lockigt att det står rakt ut runt hela huvudet.\u003cbr\u003e\u003cbr\u003e- Du också, säger Sanna.\u003cbr\u003e\u003cbr\u003e Sedan kommer de fram och tar på Sanna, en efter en, och säger sina namn. De är så många att Sanna tappar räkningen och namnen kommer hon inte heller ihåg. Plötsligt märker Sanna att hon är hungrig. Det börjar också bli lite jobbigt med alla små händer som nyper och klappar henne på armar, händer, huvudet och lite överallt.\u003cbr\u003e\u003cbr\u003e- Jag måste nog gå hem nu, säger hon.\u003cbr\u003e\u003cbr\u003eRuttis tar Sannas hand och tillsammans säger de hejdå till alla tossingkusinerna.\u003cbr\u003e\u003cbr\u003e- Nu ska du få svischa ut med mig, säger Ruttis.\u003cbr\u003e - Vi tar utfönstret.\u003cbr\u003eHon öppnar ett fönster i det yttre rummet. Gammelmormor syns\u003cbr\u003einte till.\u003cbr\u003e\u003cbr\u003e - Tut, tut! Nu ska vi ut! ropar Ruttis.\u003cbr\u003e - Häng med nu!\u003cbr\u003e\u003cbr\u003eOch svisch, svisch, brak och knak, så rullar de runt bland barr och löv på marken igen. Att svischa ut och in så där gör en alldeles lycklig, det gladbubblar i magen och i hela kroppen på Sanna. Men så kommer\u003cbr\u003ehon ihåg att det är skola som vanligt i morgon.\u003cbr\u003e\u003cbr\u003e- Gammelmormor tycker inte om att vi går i skolan, säger Ruttis.\u003cbr\u003e\u003cbr\u003e- Hon tycker att vi kan lära oss det vi behöver av henne och av varandra. Och av livet självt, brukar hon säga när jag tjatar.\u003cbr\u003e\u003cbr\u003eRuttis ser lite ledsen ut.\u003cbr\u003e\u003cbr\u003e- Men i morgon tänker jag smita dit i alla fall, säger Ruttis och ser\u003cbr\u003ebestämd ut.\u003cbr\u003e\u003cbr\u003e- Och jag måste väl dit, antar jag.\u003cbr\u003e - Tänk om vi ändå gick i samma\u003cbr\u003eskola, vad mycket roligare det skulle vara, säger Sanna.\u003cbr\u003e\u003cbr\u003e- Kommer du hit i morgon? frågar Ruttis.\u003cbr\u003e\u003cbr\u003e- Ja!\u003cbr\u003e\u003cbr\u003eOch svisch så är Ruttis försvunnen. Sanna börjar gå genom skogen. Idag hittar hon tillbaka trots att det har börjat skymma lite.\u003cbr\u003e\u003cbr\u003e Om författaren:\u003cbr\u003e\u003cbr\u003eEva Brenckert, är journalist, filmare och och författare. Hon har tidigare gett ut Tristan och Isolde för barn, Lindskog Förlag, Petter och kärleken, Petter i skolan, Petter i full fart och Petter och skelettet, B.Wahlströms, samt Arvid vill inte flytta, JM. - Hon har också skrivit några vuxenböcker.\u003cbr\u003e\u003cbr\u003e\u003cbr\u003eIllustratör är Nina Roegind","brand":"Solrosens förlag","offers":[{"title":"Default Title","offer_id":32147815563353,"sku":"9789188362599","price":17.95,"currency_code":"EUR","in_stock":true}],"thumbnail_url":"\/\/cdn.shopify.com\/s\/files\/1\/0061\/0372\/8217\/files\/9789188362599_1-sanna-och-tossingarna.jpg?v=1749871960","url":"https:\/\/www.suomalainen.com\/products\/sanna-och-tossingarna","provider":"Suomalainen.com","version":"1.0","type":"link"}